Årsmöte sittandes i ett hörn

Det blandas och ges på Nickes lilla. Här ger jag mest.

Veckans...

...förlåt: Det är möjligt att jag i veckan skrev ett eller annat ont ord om Ernst Kirchsteiger. Jag vill ta tillbaka en del. Det är inte en lila skjorta Ernst har på sig på alla reklampelare - det är en röd! Förlåt, Ernst. Allt annat står jag fast vid.

...poängmaskin: 1-0 mot Häcken i måndags och 2-0 mot Öster i går. Vad ger det? Jo, det ger sex poäng till Degerfors IF. Det som inför veckans matcher såg ut som något onåbart (läs: att hänga kvar i superettan), ser nu inte alltför tokigt ut. Puh!

...möte: I går i Mariestad skedde något mycket märkligt. I ett av hallens hörn, på golvet, satt Norsken och en kille som spelar för Falköping. Den senare hade ett block i knät och antecknade. "Gör ni en intervju?" frågade jag. "Nej, vi har årsmöte för Skövde Badmintonförening. Vi ska avveckla klubben nu", sa killen från Falköping. Årsmöteshandlingar kan man alltså roa sig med under en badmintontävling.

...publiksiffra: Carlstad United har i helgen återigen visat att det är i residensstaden värmländsk elitfotboll ska spelas. Planerna på att smälla upp en ny arena med plats för över 10 000 åskådare känns som ett naturligt steg för division 1-klubben. Speciellt med tanke på att hela 53 tappra United-entusiaster i går bevittnade matchen på Tingvalla mot Västra Frölunda. Fotbollen kokar i Karlstad!

...basker: Herregud, vilken stor basker jag såg i torsdags. Mannen som bar den syntes knappt - man såg bara en basker och två ben som rörde sig. Om Gösta Ekman hade använt den baskern i sin roll som "Sickan" i Jönssonliganfilmerna hade det blivit problem. Då hade Jönssonligan bestått av en basker, Vanheden och Dynamit-Harry.

Nu kan jag gå och lägga mig

Det känns som om den här lördagen - som började med uppstigning 06.25 - med gott samvete kan avslutas här och nu med apelsinjuice och halvmosade kanelgifflar. Det är liksom svårt att toppa den.

Bra sak 1: Degerfors IF slog bottenkonkurrenten Öster med 2-0 hemma på Stora Valla. För första gången sedan Dackefejden är vi nu över det där helvetiska nedflyttningstrecket. Notera: inte under - utan över. Med fyra omgångar kvar känns det som om skitsäsongen ändå kan sluta lyckligt.

Bra sak 2: Idel badmintonsegrar i Mariestad. I stället för idel kan man använda ord som bara, enbart eller endast. Två klassegrar - singel och mixed - känns hur överbra som helst - och för att inte tala om priserna jag kammade hem. Håll i er nu! Jag vann 400 svenska kronor, ett nyckelband och en exklusiv (?) vinöppnare. Som badmintonspelare får man vara mer än nöjd med de priserna.

Nu ska jag gå och lägga mig.

Vänerpärla i stället för Valla

Som hängiven DIF-supporter känns det allt annat än bra att skriva följande: Jag missar Degerfors IF-Öster i morgon. Jag missar matchen. Helsike. Men det är helt självvalt, faktiskt.

I stället för Stora Valla ska det nås nya badmintonhöjder i staden som profilerar sig som Vänerns pärla - Mariestad. Mellan klockan fyra och sex är det inte bara fokus på badmintonbollar i känd bloggares hjärna - det finns plats för fotvarianten också.

Det är bara att säga lycka till - både till mig själv och till DIF.

Thant och Ghubbe

Dagens historielektion: FN:s generalsekreterare genom tiderna.

Trygve Lie (1946-1952)
Dag Hammarskjöld (1953-1961)
U Thant (1961-1971)
Kurt Waldheim (1972-1981)
Javier Perez de Cuellar (1982-1991)
Boutros Boutros-Ghali (1992-1996)
Kofi Annan (1997-2006)
Ban Ki-moon (2007-)

Den förste hette Trygve i förnamn. Dag hette den andre. Och den tredje verkar ha hetat... eh, U i förnamn. Eller har FN:s officiella hemsida - varifrån jag skrev av listan ovan - glömt resten av Thants förnamn?

Nej, så är inte fallet. Var jag än surfar på Internetvågorna läser jag samma sak: namnet på FN:s tredje generalsekreterare var U Thant - varken mer eller mindre. Här har vi exempel på typisk Nickes lilla-problematik. Hette han bara U i förnamn? Eller hette han något fult namn på U som han skämdes för? "Åh, jag blev döpt till Urban. Jag vill inte heta Urban. Jag kallar mig bara för U. Alla kommer undra vad U står för när jag blir FN:s generalsekreterare - men så får det vara". Kan det ha varit så?

Är ni med mig? Är ni också nyfikna på U:et i U Thant? Faktum är att jag sitter på svaret. Jag vet vad U Thant hette i förnamn. Nu briserar Thant-bomben!

Han hette Pantanaw Maha Thray Sithu i förnamn. Och Thant i efternamn, då. Inte något av namnen börjar på U vad jag kan se. Så vad står egentligen U:et för? Återigen sitter jag inne med svaret.

I Burma, varifrån U Thant kom, betecknar U:et "herr". U Thant betyder alltså herr Thant. Så var det med den saken. Nu är det bara en sak till jag undrar över gällande U Thant.

Tog hans fru efternamnet Ghubbe när hon gifte sig med Thant?

Ner med Ernst

Tre saker det görs oerhörd reklam för i Karlstad och som syns vart man än går.

1. Karlstad kommun gör alla invånare uppmärksamma på att det inte är bra att slänga papper i sophinken.

2. Stadium vill visa på att man nu kan handla via deras hemsida.

3. TV4 fläker upp Ernst Kirchsteiger i lila skjorta och gör reklam för hans nya tv-program som snart börjar.

Nummer 1 och 2 klarar jag av. Men Ernst måste bort. Bort! Okej att han syns i tv då och då, men när han på detta vidriga vis inkräktar på min integritet har det börjat gå lite långt. Jag vill inte se hans oerhörda smil och blanka, lila skjorta vart jag än vänder mig. Jag vill inte se hans gråsprängda tinningar på reklampelare stora som volleybollplaner. Jag vill inte läsa att jag kan läsa Ernst-bloggen (det finns tydligen en Ernst-blogg på TV4:s hemsida, enligt reklampelarna på stan).

Snälla, Tv4. Kör igång programmet illa kvickt så Ernst Kirchsteiger försvinner från gatorna. På tv:n kan jag nämligen stänga av honom - men inte på stan.

Ännu ett veritabelt inlägg

Nickes lilla ger er dagens ord: veritabel.

Svenska Akademiens ordlista säger: verklig, sannskyldig, äkta.
Synonymer.se säger vidare: sannskyldig, sann, verklig, äkta, oförfalskad.

Bra, då vet jag vad ordet betyder. Det är nämligen så att vår föreläsare - han från Linköping, ni vet - använder just ordet veritabel i var och varannan mening.

- En veritabel kris är i vardande i Burma.
- Ett mycket veritabelt sätt att se på saken.

Så håller han på. Han är i mina ögon snart mer känd för att han säger veritabel än att han kommer från Linköping. Men nu vet jag i alla fall vad han menar när han säger ordet.

Vi är med!

Ganska nyligen bytte jag sms-signal på min mobiltelefon. Från en torr originalsignal till Radiosportens måljingel. I dag passade just Radiosportens måljingel väldigt bra.

Inför kvällens träning ordnade jag så att jag fick ett sms när det hände något av värde (läs: mål för Häcken eller DIF) på Rambergsvallen i Göteborg. Under hela träningen, som avslutades kvart i åtta, var telefonen tyst. Några minuter efter träningens slut körde måljingeln igång. Halvtid mellan Häcken och DIF: 0-0. "Bra", tänkte jag.

Jag cyklade hem. Jag var 15 meter från garageporten när måljingeln spelades upp i min ficka. Samtidigt som jag höll på att ramma en blå Opel som stod parkerad på gatan läste jag sms:et:

"BK Häcken - Degerfors IF 0-1, A Drugge, 64 min 2:a halvlek www.goalwire.com"

Då var det jubel och snabba ben upp till lägenheten för att följa resten av matchen framför datorn. Det var nervösa minuter innan det stod klart: Degerfors IF vann med 1-0 på Rambergsvallen.

Så.
Jäkla.
Bra.

Vi lever. Det gör vi verkligen. Tack vare Andreas Drugges strut. Dock är vi fortfarande sist i tabellen. Detta eftersom Sylvia tog poäng i kväll. Minns ni Sylvia? Laget gjorde förra veckan mål i 92:a minuten på Stora Valla. 92:a minuten är hur tidigt som helst jämfört med kvällens Sylviakvittering mot Ljungskile. I den 96:e minuten gjorde laget som heter som en sångerska mål och säkrade en pinne.

Men nu skiter vi i Sylvia. DIF klippte Häcken - och jag är glad. Nu tänker jag aldrig byta sms-signal.

Glöm inte knäskydden, Hysén

Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag och lördag. Som en liten bonus ger jag er söndagen.

Veckans...

...bebis: Glenn Hysén var så säker på att Chelsea skulle slå norska mästarna Rosenborg i Champions League att han lovade att krypa tolv mil om engelsmännen inte gjorde det. Matchen slutade 1-1. Glenn Hysén slipper krypa tolv mil - det blir visst bara tre kilometer i Trondheimterräng.

...farväl: DIF-dynamon Jonas Lindskog tvingas lägga ner fotbollskarriären på grund av sina knäproblem. Som sagt: Vilken skitsäsong det här är.

...scoop: Aftonbladet efter José Mourinhos avhopp från Londonklubben Chelsea: "José Mourinho ut, Juande Ramos in? Den utpekade ersättaren var i London i går." Juande Ramos är tränare för Sevilla som i veckan mötte Arsenal borta i Champions League. Arsenal spelar sina hemmamatcher i - London. Kanske inte så konstigt att Ramos befann sig i London, Aftonbladet?

...repris: När vi var på seriespel i Grums förra säsongen kastade Propellerkoordinatorn ur sig följande numera smått legendariska mening när vi åt pizza: "Även om jag inte hade vetat var jag befinner mig just nu hade jag gissat på Grums." I går var det dags igen. Han yttrade förvisso inte den magiska meningen, men om han hade gjort det hade jag inte blivit förvånad. Allt var sig så kusligt likt när vi intog käk på samma pizzeria.

...övertidsmål: Sylvia kvitterade i måndags DIF:s 1-0-ledning när matchklockan med råge hade överstigit 90 minuter. I dag säkrade en av DIF:s bittraste bottenkonkurrenter, Falkenberg, segern på straff i den 93:e minuten. Som sagt (igen): Vilken skitsäsong det här är.

...Mr 100 % är alltid Mr 100 %: Jag och Mr 100 % efter seriespelet i Grums:
- Du vann inte enda match i dag. Då heter du hädanefter Mr 0 %.
- Nej, det gör jag inte.
- Inte?
- Nej. Jag är ju hundraprocentig.
- Vad det gäller förluster, ja.
- Ja. Så jag är fortfarande Mr 100 %. Alltid allt eller inget som gäller.

Derbykross

Hoppsan-hejsan, vilken drömstart! Jag försökte i texten inför derbyt mellan Grums och Christinehamn skapa en spänning. Den spänningen fanns där - men bara inför matchen. När vi väl var igång med badmintonliret var det inget snack om saken. 7-1 till oss, och det blev således en tung dag på jobbet för de anställda på Gruvön.

Det var några jämna matcher, det ska erkännas. Men det handlar som bekant inte om att vara nära och spela jämna matcher - det handlar om att vinna! Och det gjorde vi - och det med besked. Vann med besked gjorde vi även i den andra matchen för dagen. Det blev 7-1 där med.

Det känns svårt att sortera in alla intryck efter en heldag i Grums. Därför låter jag intrycken leva sina egna små liv i min hjärna. Det viktigaste var, hur man än vrider och vänder på det, att vi vann.

Derbyfeber

Det är lika bra att gå ut hårt. Stentufft. På gränsen till ohälsosamt tufft. I morgon är det nämligen seriepremiär för division 3 nordvästra Götaland i Grums. En på förhand öppen historia där flera av de deltagande lagen vill titulera sig seriesegrare i slutet av mars när den sista smashen är slagen. Och vi går, som sagt, ut hårt. Stentufft. På gränsen till ohälsosamt tufft.

Redan i första matchen för säsongen kommer det skapas genuin derbykänsla. Grums och Christinehamn - dessa oerhörda titaner inom värmländsk badminton - kommer göra upp. När matchen inleds i Grums sporthall klockan nio står värmländsk badminton stilla - ja, det ryktas till och med om att produktionen på Gruvöns bruk kommer upphöra när kampen utkämpas. Vilka är starkast? Båda sidorna ståtar med solida lagmaskiner till badmintonlag, och vad som kommer fälla avgörandet är kolossalt svårt att sätta fingret på.

Det kommer bli en plågsam kamp mellan de båda kolosserna. Den fåtaliga publiken - det brukar vara så i division 3 - kommer bjudas på en enorm kraftmätning med racketar, fjädrar, hejarop och svettdroppar stora som golfbollar i en salig blandning. Hur den påfrestande holmgången kommer utveckla sig är oerhört svårt att sia om, men räkna med att både Grums och Christinehamn kommer gå ut med hundraprocentig kraft - och sedan öka.

Inför giganternas uppgörelse kommer Grums stärkta efter den osannolika upphämtningen som skedde i förra säsongens sista seriematch. Det som såg ut som en klar Christinehamnsseger förvandlades hastigt, och mindre lustigt, till ett oavgjort 4-4-resultat. Allt tyder på att morgondagens kioskvältare till badmintonfajt kommer bli minst lika spännande och oförutsägbar som vårens möte.

Runt elva-tiden i morgon vet vi vilka som har avgått med seger i premiärmatchen. Vilken pärs det blir!

Och just det. Klockan ett möter vi Tellus från Ulricehamn. Jag orkar inte skriva ett lika långt inför-inlägg till den matchen, men räkna med att vi är minst lika taggade inför den matchen. Det lär bli en kraftfull badmintonresa där finliret kommer ställas åt sidan till förmån för grovjobbet. Ännu en oviss och gigantisk badmintondust kommer... äh, jag ska ge mig nu.

De bråkar fortfarande!

Kommer ni ihåg kampen mellan "gott"-läraren och Lüllis? Duellen mellan Karlstads båda historiedidaktiker var förra höstens stora universitetsfejd. Nickes lilla rapporterade flitigt från fajten. Först här, och sen här. Numera ser jag inte "gott"-läraren och Lüllis så ofta. Det är lite synd, för jag börjar alltid skratta för mig själv när jag ser någon av dem. Att skratta för sig själv är alltid roligt.

Efter mer än ett år tillsammans trodde jag att kampen mellan historiedidaktikerna var över - men jag hade fel! En pålitlig källa meddelade nämligen nu i kväll att "gott"-läraren och Lüllis fortfarande vevar mot varandra med sina idéer om historiedidaktik. "Gott"-läraren menar: Lüllis har fel! Lüllis menar: "gott"-läraren har fel! Detta pågår inför vilsna historiestudenter som inte förstår någonting - precis som förra hösten när jag bevittnade de båda herrarna. Att de orkar hålla på övergår mitt lilla förstånd.

Tanten som kan alla busshållplatser

I måndags var det stor bussbytardag i Karlstad. Busslinjer bytte namn; hållplatser försvann, bytte namn och nya kom till. När jag åkte upp till skolan märkte jag att Karlstadsbuss hade kostat på ännu mer. De hade nya utrop till alla hållplatser. Det var fortfarande "Nästa: universitetet" som gällde, men rösten var helt klart uppgraderad.

Eller var den det?

Nja. När jag kom hem forskade jag i frågan. Det visade sig att Karlstadsbuss hade anlitat samma person som förra gången talade in hållplatsnamnen. Skillnaden mot förut var att hon nu lät väldigt gammal. Säkert 200 år äldre - minst. Under måndagens bussåkande funderade jag flera gånger: orkar hennes svaga röst med alla hållplatsnamn? Långa namn på hållplatser tär oerhört på rösten. Tänk bara hur jobbigt det måste vara att läsa in "Norrstrandsskolan", "Servicehuset Gunnern" och "Carlstad Conference Centre".

Jag undrar hur det gick till när Karlstadsbuss frågade henne om hon ville läsa in alla hållplatser. "Ja, jag vill läsa in hållplatsnamnen igen. Vänta bara en stund. Jag ska bara plocka fram finkäppen, kasta in löständerna, ringa efter färdtjänst, ta på mig 1800-talsskruden och säga till min granne, Gerd, 89, att vi inte kan spela bridge och sticka ylletröjor till våra barnbarnsbarn i dag. Jag ska ju läsa in Karlstads busshållplatser."

Något åt det hållet, kanske?

His(s)nande fundering

Jag har svårt att bestämma mig. Är det för min del bra eller dåligt att hissen här i huset står still? Jag tror jag sitter på ett svar.

Jag har inget emot att gå i trappor. Någonstans i mitt huvud säger en röst att det är bra med vardagsmotion. Det verkar jag ha tagit fasta på. I skolan har vi oftast föreläsningar på fjärde våningen. Det blir några trappsteg när man ska 1) gå upp dit, 2) gå ner när det är bensträckare, (3 gå upp när bensträckaren är slut, och 4) gå ner när föreläsningen är slut. Hiss finns förvisso till hands, men av någon anledning används den inte.

Jag bor även på fjärde våningen. Förutom att det är oerhört många dörrar som ska öppnas - fyra, fem stycken - när man ska ta trapporna är det inte så jobbigt att forcera de 55 trappstegen. Därför är det ingen katastrof att hissen sedan två dagar tillbaka står still på femte våningen.

Men: det finns katastrofsituationer. I går var det en sådan situation. Hissen fungerade icke, och jag skulle ta hand om 054-områdets största tvättkorg. Bara att öppna alla fyra, fem dörrar och samtidigt få med sig åbäket till tvättkorg var ett enormt projekt som man kan skriva en doktorsavhandling om. Och att nå målet (läs: tvättstugan) med kropp och korg i behåll kändes till en början som ett ouppnåeligt mål.

Till nästa gång jag tvättar får hissen gärna fungera. Annars kan du stanna där du är. Förstått?

Ajöss till vadå?

Vilken genomrutten säsong alla i och kring Degerfors IF genomlider.

1-0-ledning i årets viktigaste match. Klockan tickar upp mot 92 minuter. Jag funderar på kioskvältarrubriker som kan användas: "Ajöss, förbannade nedflyttningsstreck!" och "Ajöss, Sylvia!" kommer upp i mitt huvud.

Då: Sylvia skickar in 1-1. De gör det i den där förbannade 92:a minuten som alla fotbollslag i ledning vill slippa spela. Precis som 89:e, 90:e, 91:a, 93:a och... ja, helt enkelt resten av matchens minuter.

Med normal utdelning hade DIF vunnit matchen mot Sylvia med ett par bollar. Men eftersom 2007 är ett riktigt skitår blev det inte så. Det är målramar, målvakter, fötter, händer, tår, amerikanska gränsvakter, Berlinmurar, KFOR-styrkor och allt möjligt som är i vägen.

Sex matcher kvar och två poäng upp till säker mark. Tre matcher mot topplag och tre matcher mot bottenlag. Vi kan fortfarande gå hem med superettakontrakt för säsongen 2008. Efter den här kvällen blev dock vägen dit lite längre.

Usch.

Smashing!

Summering - med en touch av elakt grus och, för en gångs skull, en seger att berätta om.

Veckans...

...sponsor: Nordea körde hårt med sin sponsring av hörnorna i matchen mellan Enköping och DIF. Jag funderar på att applicera den annonseringstekniken på badmintonsporten. Nu i veckan planerar jag att ge mig in i tunga handlingar med några klubbkompisar. Tänk er följande: Mr 100 % smashar under en match. Jag har köpt alla hans smashar. Någon ropar: "Smashen presenteras av Nickes lilla." Bra tänkt eller bra tänkt?

...seger: Heja känd bloggare friskt humör, det är han som susen gör! Storstilad mixedseger i Eskilstuna med Smá. Väldigt nöjd med det. För det vann jag en ljusstake som ser ut som ett helt vanligt pris. Vilka idéer de har i Eskilstuna!

...skada: Huligan-Fred spelade badminton i ungefär tolv timmar i går utan att skada sig. När han på parkeringen - som var täckt av grus - skulle ta sig in i bilen vrickade han foten. Hög Karl Corneliusson-klass på det agerandet.

...sunkigaste: Här har vi en överlägsen vinnare. Efter lördagens spel var vi en smula hungriga. Vi hittade en kvarterskrog, gick in, kollade läget - och gick ut direkt. Vi välkomnades av Eskilstunas begåvningsreserv vid Jack Vegas-maskinerna. Vad de sa när de välkomnade uppfattade jag inte. Om det berodde på att jag inte kunde urskilja ord eller om det var den oerhört vidriga lukten - luktade ruttet snus eller nåt liknande, en mycket svår svårdefinierbar lukt - som pockade på min uppmärksamhet är fortfarande oklart. Sedan blev det inte så mycket mer gjort inne på det haket från min sida.

...låt: Det var inte meningen att det skulle bli på det här viset - men det är Natalie med Ola den här veckan också.

Zoooordning?

Eskilstuna i morgon. Dags för riktig säsongsdebut. (Den "oriktiga" skedde i Sollentuna för ungefär en månad sedan - men det var ju mitt i sommaren!)

På hur stort allvar ska man ta en helt vanlig badmintontävling? Visst ska man alltid göra sitt bästa och hela den biten - men inte till vilket pris som helst. Jag kallar en av mina klubbkompisar för Norsken här på Nickes lilla. Han åkte till Eskilstuna - i förmiddags. Alltså mer än ett dygn innan tävlingen sparkar igång.

Det är inte långt till Eskilstuna. Det tar ungefär två timmar att köra dit. Hur som helst ringde jag upp Norsken i eftermiddags för att kolla läget inför morgondagen; hur formen kändes och hur den fysiska och psykiska statusen var. "Vad gör du?" frågade jag. "Jag är på djurpark", sa Norsken.

Parken Zoo, alltså.

Alla uppladdningssätt är bra utom de dåliga. Om det var ett dåligt eller bra sätt visar sig i morgon.

Funderar över rubriken? Om det inte är ordning på ett zoo, kan man tala om zoooordning då?

Skumraskaffärer!

Fråga: Går det tala om boxningsfeber när man har sett promotorn Anders Holmberg (pluspoäng till mig som känner igen sådana människor) på stan tre dagar i rad?

Svar: Nej. Det kan man inte. Helgens boxningsgala i Löfbergs Lila Arena känns lika kall som ett paket fiskpinnar i Konsumfrysen. Brr.

På ett hotell i närheten av där jag bor är det dock full boxningsrulle. Jag har, som redan meddelat, sett Anders Holmberg. Vidare har jag skymtat stora biffar som mycket väl kan vara boxningskillar. Flera dagar i rad har det också stått en riktig best till bil utanför nämnda hotell. Det känns konstigt och skumt. Sådär boxningsskumt.

Boxning är skumma grejer.

Slut på att stirra på ingenting

Nu är det dags. Tiden är inne. Måttet är rågat. Bägaren har runnit över. Jag har helt enkelt bestämt mig.

Jag ska hädanefter göra något vettigt när jag åker buss till träningarna.

Vad det betyder: Jag ska inte sitta som ett meningslöst fån och stirra rakt ut i ingenting. Jag ska inte lyssna på musik och försöka tänka "Åh, den här låten har jag aldrig hört förut" när jag egentligen tänker "Den här låten är jag också trött på". Jag ska vidare inte iaktta konstiga människor som gör konstiga saker. Jag ska inte sitta och tjuvlyssna på andras samtal.

I stället för allt detta ska jag läsa bok. Min tanke är att successivt öka svårighetsgraden på bokläsandet. Idén är att jag i framtiden ska kunna sitta och läsa kurslitteratur utan att vomitera kraftfullt. Just nu känns det ganska avlägset. Därför blir det en lugn början.

Först ut: Snabba cash av Jens Lapidus.

Bortblåst - på flera sätt

Det är efter kvällar som gårdagens man verkligen börjar fundera på om Degerfors IF hör hemma i superettan eller i division 1-skiten. Allt var inte dåligt - men bra mycket var det! Oförmågan att skapa målchanser, vinna närkamper, ta hand om det man kallar andrabollar... Ja, det känns som om jag kan räkna upp ännu fler punkter Enköping var bättre än DIF på i går. Framför allt var Enköping bättre än Degerfors på att göra mål. Vi ska verkligen tacka Simon Nurme och någon högt stående makt för att det bara blev ett mål för Enköpings del.

Det som kändes så bra. Regnet höll sig borta, resan gick snabbt och det var matchen till ära fri entré. Bara att kliva in på Enavallen utan att betala ett öre. När jag tog plats på ståplatsläktaren blev jag ganska snabbt varse om att Enavallen är norra halvklotets största blåshål. I slutet av matchen funderade jag på om jag skulle behöva uppdatera Kyltoppen, men riktigt så illa var det lyckligtvis inte.

Enköpings SK har verkligen sina idéer om hur man drar in pengar till klubbkassan. De har sålt alla hörnor till Nordea. När det blev hörna i gårdagens match tog speakern till orda:
- Hörnan presenteras av Nordea.
När speakern sa det första gången trodde jag att det var ett skämt. Men det fortsatte. "Hörnan presenteras, som sagt, av Nordea." "Matchens artonde hörna presenteras av Nordea." "Även denna hörna presenteras av Nordea."

Som en liten slutkläm kan man lugnt säga att jag som DIF-supporter fick vad jag betalade för.

Precis. Det var fri entré.

Andra vallen? Nej, Enavallen!

Jag har en mycket bra känsla inför kvällens drabbning mellan Enköping och DIF. Känslan säger att det blir bortaseger. Oftast brukar jag vara pessimistiskt lagd inför DIF-matcher, men i dag har jag en helt annan känsla. Det är hög tid att lämna över jumboplatsen till något bättre lämpat lag.

De båda nyförvärven - Djordje "Mr Dj" Mrdjanin och Chukwudi "Chucken" Nwogu - finns med i truppen. Mrdjanin gjorde debut i förra matchen, och det känns rätt troligt att tränare Milenko Vukcevic fortsätter med "sin" värvning i mittförsvaret. "Chucken" gör troligtvis debut, men om det blir som starter eller inhoppare återstår att se. Med elva a-landskamper för Nigeria i bagaget bör han sitta på en hel del fotbollskunnande.

Mot Enköping och Enavallen!

Och just det. Om någon i bilen frågar om vi inte ska åka till någon annan arena när vi kommer fram till arenan är svaret självklart. "Vi ska inte till den andra vallen. Vi ska till Enavallen!"

Onekligen ett tungt avhopp

Inte en DIF-match denna vecka. Således en veckosummering helt utan DIF-inblandning. Har det någonsin hänt? En fråga för alla Nickes lilla-statistiker att bita i.

Veckans...

...viktras: Jag är inte så insatt i regeringens arbete att jag med säkerhet kan säga vad bytet av försvarsminister - ut med Mikael Odenberg (tungt avhopp) och in med handelsministern Sten Tolgfors - innebär för Reinfeldts gäng. Något jag däremot vet är att snittvikten på ett svenskt statsråd har rasat - och det rejält.

...återhämtning: I tisdags råkade ett av våra nyförvärv från Karlskogas badmintonvänner ut för en olycka med sin motorcykel. Det ryktas om att det gick i sisådär 120 knyck när olyckan var framme. Lyckligtvis klarade han sig bra. Så bra att han i går tränade badminton. Han verkar onekligen vara av det rätta virket.

...Zlatan: Jag menar, Zlatan är Zlatan.

...look-a-like: Det är alltid lika roligt när Nickes lilla-versionen av Johan Wissman berättar att för honom helt okända människor kommer fram till honom och påtalar hur lik Johan Wissman han är. Det måste på något sätt gå att tjäna pengar på det där.

...låt: Jag lovar - det här blir sista gången för i år. Natalie med Ola.

Höjdarmatchen!

Innan all fotbollsfokus läggs på måndagens övning i Enköping finns det en riktig höjdarmatch att se fram emot i dag. Ni vet vilken match jag menar.

Väsby United-Kalmar FF!

Cupsemin kommer bli rejält sevärd. Jag vet att det även spelas en annan match i Stockholmsområdet i dag: Sverige-Danmark. Det kan hända att den också blir sevärd.

Israels största flygbolag? Någon?

Funderar lite på Adam Alsing. Varför har han lett tv-skit som Big Brother och Masterplan? Han är ju en smart jävel!

Jag har den senaste tiden försökt komma ihåg att ratta in Mix Megapol på radion runt kvart i nio på morgonen. Äntligen morgon, som programmet heter, med Gry Forssell och Adam Alsing är inget program jag tidigare lyssnat så mycket på, men det har skett en liten förändring de senaste månaderna.

När jag jobbade i somras drog jag mig mot en radio när klockan slog 8.45. Då var det nämligen dags för programpunkten ”Vinn Adams pengar” – och det är precis det man kan göra. En utmanare, i form av en radiolyssnare, och Adam Alsing får svara på tio frågor om allt möjligt. Om utmanaren lyckas få flest rätt får Adam betala ur egen ficka. Får utmanaren till exempel ett rätt mer än Adam vinner den 100 kronor; får utmanaren två rätt mer vinner den 200 kronor.

Jag lyssnade väldigt många gånger i somras – i stort sett varje dag – och har även gjort det nu när jag inte har jobbat. Det ska sägas direkt: Adam Alsing förlorar i stort sett aldrig. Han lyckas alltid vinna eller fixa oavgjort. Det är verkligen imponerande. Tänk att sitta fem dagar i veckan, svara på tio frågor – och aldrig förlora.

Ibland inbillar jag mig att jag skulle ha en chans mot Adam Alsing – men när jag vaknar ur drömmen inser jag att jag inte skulle ha det. Att sitta i direktsändning och värka fram vad Israels största flygbolag heter, eller vad man har drabbats av när man har pneumoni, är inget jag skulle klara av. Jag klarar ju inte ens av det när jag inte är med i radio.

Så det är bara att ta av sig mössan och erkänna: Han är riktigt smart, den där Adam Alsing.

Just det! Israels största flybolag? El Al. Pneumoni? Lunginflammation. Inga problem, va?

Skjortbyte, Wålemark?

Såg ni inslaget om Ljungskile, som är på väg att ta klivet upp i allsvenskan, i kvällens Sportnytt? Såg ni TV4-sportens inslag om samma förening för någon vecka sedan? Bra.

Det är möjligt att jag är ute på en rejäl cykeltur nu, men hade inte Jörgen Wålemark på sig exakt samma skjorta i båda reportagen? Klädoraklet inom mig - som förmodligen inte finns, men det får titta fram ändå - säger att det inte är okej.

Om Ljungskile går upp i allsvenskan - vilket ger fler tv-inslag med Jörgen Wålemarks medverkan - får vi hoppas att någon går in och sponsrar Jörgen Wålemark med nya skjortor.

Vad gör Peter Harryson till anglofil?

I går kom jag på mig själv med att googla på ordet "anglofil". Varför jag gjorde det kan jag dessvärre inte riktigt svara på, men det var nog för att verkligen förvissa mig om ordets betydelse.

Svenska Akademiens ordlista säger: "engelskvänlig".

Jag trillade inte över Svenska Akademiens ordlista när jag sökte - däremot hittade jag källan som släcker all möjlig kunskapstörst. Här snackar vi susning.nu!

Sidans definition av anglofili verkar vara i sin ordning - "person som har en förkärlek till Storbritannien, och då speciellt England." Men sedan kom något som verkligen fick mig att hämta den samlade reserven med salt och sno åt mig några nypor.

"Kända anglofiler:

Andres Lokko
Peter Harryson
Peter Siepen
Daniel Swedin"

Jag vet inte vem Daniel Swedin är, men Lokko, Harryson och Siepen känner jag till. Andres Lokko, Peter Harryson och Peter Siepen - vad får dem att framstå som anglofiler? Tycker de om fish and chips? Ser hellre på Premier League än Serie A? Känns som om någon idiot lika gärna hade kunnat ange Otto Sjöberg, Idol-Danny, Jokkmokks-Jokke och Ola Lindholm (vart tog han vägen?) som kända anglofiler.

Något är inte i sin ording på susning.nu. Peter Harryson är närapå det svenskaste vi har! Aldrig att han intresserar sig för den engelska kulturen. Det är möjligt att han har käkat lite för mycket fish and chips i sina dagar, men det kan vem som helst trilla dit på. Nästa gång jag söker kunskap blir det Wikipedia för hela slanten. För det är väl inte en sida som liknar susning.nu?

Passar bra

Mr 100 % tar till orda när vi värmer upp inför kvällens badmintonträning.

- När är Enköping? (Underförstått: superettamatchen Enköpings SK-Degerfors IF på Enavallen i Enköping.)
- På måndag, svarar jag.
- Passar bra, säger Mr 100 %.

Att det "Passar bra" passar mig otroligt bra. Jag är rädd för att det inte blir någon badmintonträning för min del på måndag.

Briljant, Hedman!

Gubbgardet i Fotbollsmåndag samtalar apropå Örebros vändning - 0-1 till 2-1 - mot GAIS i går kväll:

Ola Wenström: - Och som sagt - inte en närking gnäller den här kvällen. Eller hur?
Olof Lundh: - Näe.
Magnus Hedman: - Nja, jag vet inte. Måste finnas nån.

För mig är du årets fotbollsexpert, Magnus Hedman.

Eskilstuna by night lockar inte

Badmintontränaren i Karlstad förklarar gruppindelningen för de som har bytt grupp inför säsongen:

- Ni kommer träna med seniorgruppen, och de står där. De är två stycken i dag.

Vilka det var? Det var jag, som inte ens tävlar för Karlstad, och en till. Ser bra ut för Karlstad, som inför denna säsong har gått upp i division 3, med knappt tre veckor till seriepremiären.

I övrig badmintonväg mottas boendetips i Eskilstuna med varm hand. Inför tävlingen nästa helg väljer vi mellan följande alternativ - några rejält icke-smickrande - vad det gäller boende mellan lördag och söndag:

1. Trycka in åtta människor i en sexbäddsstuga. Bra: Ekonomiskt fördelaktigt. Mindre bra: Trångt.
2. Svindyrt hotell. Bra: Allt! Utom... Mindre bra: ...hundralapparna som går upp i rök snabbare än Einstein räknar ut 1+1.
3. Parkbänk i Eskilstuna by night. Bra: Gratis. Mindre bra: Allt annat.

Kräftdekoration först ut

Inleder med en växt söndagen till ära.

Veckans...

...Hermann Dill: Jag gillar Hermann Dill - han som för några år sedan förgyllde Canal+-söndagarna; han som för ett år sedan förklarade kassa fotbollsklipp i hejdlöst usla Stolpe ut med Peppe Eng; han som numera skriver krönikor för Expressens räkning. Just i dag har Dill den goda smaken att citera Nickes lilla i Expressen. Det är också en anledning till att gilla honom. Ja, det känns lite stort.

...mållösa: 0-0 - igen. DIF fortsätter att plocka poäng, men det är trepoängare vi behöver, inte enpoängare som mot Mjällby i dag. Vi är fortfarande sist, men tal om att ge upp? Inte en chans. Enköping nästa!

...lite fel blev det: Portsmouths anfallare John Utaka befinner sig i Degerfors och ska provspela för DIF! Det var i små drag vad några värmländska medier i början av veckan basunerade ut. De som kan en gnutta europeisk toppfotboll - samt kan skilja mellan trovärdiga och mindre trovärdiga uppgifter - förstår att det inte finns en möjlighet i universum att John Utaka, köpt av Portsmouth från franska Rennes för den i DIF-sammanhanget astronomiska summan sju miljoner pund, kommer till Degerfors och superettan. Han som är ordinarie i Portsmouth och har gjort två Premier League-strutar. Nu vet vi att det var Chukwudi Nwogu, landsman till Portsmouth-Utaka, de menade när de skrev John Utaka. Ja, det borde man ju ha förstått.

Tv-spelsjapanerna

Jag har inte tittat brutalt mycket på friidrotts-VM från Osaka. Bara ganska mycket. De gånger jag har tittat har jag förundrats särskilt mycket över prisutdelningarna.

Atleterna tilldelas sina medaljer och blombuketter, tar emot publikens gratulationer och vänder sig mot flaggstängerna för att höra guldmedaljörens nationalsång och se flaggorna hissas. När grammofonen - eller vad de nu använder för apparat för att spela nationalsången - vevas igång ligger kamerans fokus på hur flaggorna hissas mot den japanska skyn.

Då tittar de fram - tv-spelsjapanerna.

När flaggorna hissas ser man i bakgrunden massvis med japaner sitta på läktaren och vinka. De inte bara vinkar. De står upp, gapar, skrattar, pekar mot storbildsskärmen och skriker till grannen på läktaren: "Ser du mig? Titta!"

När jag ser dessa japaner - unga som gamla - tänker jag direkt på tv-spel. Jag tänker mitten av 90-talet. Jag tänker något sunkigt idrottsspel där grafiken är alldeles för dålig, mätt med dagens osannolika mått. Det är precis så - monotont vinkandes och skrattandes - jag tänker mig publiken i ett tv-spel.

I morgon avgörs de sista grenarna i Osaka. Titta på en prisutdelning och notera tv-spelsjapanerna.