Vi är med!

Ganska nyligen bytte jag sms-signal på min mobiltelefon. Från en torr originalsignal till Radiosportens måljingel. I dag passade just Radiosportens måljingel väldigt bra.

Inför kvällens träning ordnade jag så att jag fick ett sms när det hände något av värde (läs: mål för Häcken eller DIF) på Rambergsvallen i Göteborg. Under hela träningen, som avslutades kvart i åtta, var telefonen tyst. Några minuter efter träningens slut körde måljingeln igång. Halvtid mellan Häcken och DIF: 0-0. "Bra", tänkte jag.

Jag cyklade hem. Jag var 15 meter från garageporten när måljingeln spelades upp i min ficka. Samtidigt som jag höll på att ramma en blå Opel som stod parkerad på gatan läste jag sms:et:

"BK Häcken - Degerfors IF 0-1, A Drugge, 64 min 2:a halvlek www.goalwire.com"

Då var det jubel och snabba ben upp till lägenheten för att följa resten av matchen framför datorn. Det var nervösa minuter innan det stod klart: Degerfors IF vann med 1-0 på Rambergsvallen.

Så.
Jäkla.
Bra.

Vi lever. Det gör vi verkligen. Tack vare Andreas Drugges strut. Dock är vi fortfarande sist i tabellen. Detta eftersom Sylvia tog poäng i kväll. Minns ni Sylvia? Laget gjorde förra veckan mål i 92:a minuten på Stora Valla. 92:a minuten är hur tidigt som helst jämfört med kvällens Sylviakvittering mot Ljungskile. I den 96:e minuten gjorde laget som heter som en sångerska mål och säkrade en pinne.

Men nu skiter vi i Sylvia. DIF klippte Häcken - och jag är glad. Nu tänker jag aldrig byta sms-signal.