Ständigt julfirande på universitetet

Den uppmärksamme läsaren vet att universitetsfilurer som Kungen, Teddy Lucic-kopian, "gott"-läraren och den andre "gott"-läraren har avhandlats i någon utsträckning här på Nickes lilla. Ett unikum som dock inte har fått så stor plats är Tomten. Att Tomten inte har varit så omskriven som de övriga beror på att jag inte gillar honom - men det var förut. För varje föreläsning som går gillar jag Tomten mer och mer. (När jag nu tänker efter gillar jag inte "gott"-läraren, men han får ändå mycket utrymme.)

- Vi får inte komma ihåg att vi lever i ett ekonomiskt världssystem.

I höstas, när jag för första gången fick stifta bekantskap med Tomten, var jag negativt inställd till honom. Jag är väl fortfarande negativt inställd till det han pratar om (ekonomisk historia och förindustriella produktionsformer), men jag börjar gilla Tomten mer och mer som person. Tomten verkar vid första anblicken vara oerhört seg, och det är nog ganska sant. Han är fysiskt seg, men psykiskt sett är det bättre. Jag tror att Tomten är oerhört smart, men det krävs att man lägger manken till för att man ska märka det.

- Just ja, betygen ska vi lotta ut också...
(Tomten om våra B-uppsatsbetyg.)

En av Tomtens styrkor är att han är väldigt vitsig av sig. Det kan man verkligen inte tro, men det är faktiskt så. Trots den monstruösa segheten levererar Tomten sylvassa kommentarer och småskämt i parti och minut. För mig som är oerhört lättroad är det naturligtvis mycket roligt. Och ja - det är nog så att alla roligheter är skojiga!

- Vad har ni för ursäkt ni som inte gör det, då?
(Tomten ställer de som inte ska läsa C-kursen i historia till hösten mot väggen.)

Att få ut något av en föreläsning med Tomten är dock väldigt krävande. Det krävs att man är motiverad och sugen på att lära sig för att någon kunskap ska ta den långa vägen in till hjärnan. På grund av Tomtens seghet hinner mycket av det han pratar om försvinna innan det når mina öron. Det krävs nästan att man lyfter från stolen och möter hans snack så att det inte försvinner ut i tomma intet. Man får defintivt inte sitta och tänka på annat när han pratar! Då är det kört. I dag funderade jag för ett ögonblick på om jag ska gå och se Carlstad United i morgon, och då var det kört för flera minuter framöver. Tomten har nämligen en tendens att prata om saker väldigt länge, och är man borta en stund är man borta för alltid.

- Protoindustrin, som jag kanske har pratat om tidigare...
(Tomten glömmer bort att han pratade om protoindustrin i fem veckor under A-kursen.)

Men varför kallas han för Tomten? Svaret är självklart - han ser ut som en tomte! Precis som en äkta tomte är Tomten hyfsat korpulent och beprydd med jordens tomteskägg. Hans tomtefrilla är också... tomtelik. Vågar man tro att han knäcker extra på julafton?

- Där flög ångmaskiner i luften vartannat år.
(Tomten om Stockholms ångmaskinsanvändande.)

Jag har i detta inlägg bjudit på några uttalanden av klassiskt Tomtensnitt. Något annat klassiskt är att det ofta blir kolsvart i salen när han föreläser. Jag vet inte säkert, men jag tror det beror på att alla - inklusive Tomten - sitter still, och då släcks alla lampor automatiskt efter en stund. Det som är lite lustigt är att Tomtens seghet då visar sig i sin tydligaste form. Tomten fortsätter nämligen, efter att det har blivit becksvart, att prata i typ två sekunder innan han utbrister någon lämplig svordom.

God jul!