torsdag, mars 23, 2006

Lösningen på "gott"-mysteriet

Inte så många pinsamma tystnader och många vettiga diskussioner - är det bevisen på att dagens seminarium var lyckat? Jag tror nog det!

Vi hade "gott"-läraren som seminarieledare. På senare tid har han varit väldigt sparsam med sina "gott"-uttalanden, så jag hade inga större förhoppningar om att det skulle trilla in några "gott" i dag.

Man kan dela in seminariet i två delar. För enkelhetens skulle benämner jag delarna som del 1 och del 2. Del 1 pågick i hela två och en halv timme - utan paus. Ugh, stundtals var det riktigt jobbigt att sitta still. Tur att universitetet inte har snålat med stolkomforten. Stolarna är fullt gungbara vilket gör att man kan sitta lite bakåtlutad och samtidigt lyssna/prata.

Efter två och en halv timme avslutades del 1. Vi fick tio minuters rast. "Gott"-läraren upptäckte att vi hade babblat för länge om vissa saker och önskade speeda på lite. Då, under del 2, började "gott"-uttalandena trilla in. Under de återstående 90 minutrarna yttrades fyra fullt hörbara och ytterst tydliga "gott".

Jag satt och smålog och kom på det. "Gott"-läraren yttrar sina "gott" när han snabbt vill avsluta en diskussion eller ett samtal och gå vidare. Notera ordet "snabbt". Om han inte är stressad och inte är i behov av att avsluta en diskussion snabbt använder han sig oftast inte av "gott"-metoden. Under seminariets del 2 var han lite stressad - då ven "gott"-uttalandena kring mig.

Då har man löst dagens världsproblem!