Alkoholist 2006

Föga oväntat såg jag i dag en alkoholist sitta och häcka på busstationen i Karlstad. Det brukar alltid sitta några stycken där. Ofta brukar de konversera med/övervakas av två vakter. Det är alltid två vakter där! Och en av dem är riktigt tjock.

Well, well. I dag satt det inte flera alkoholister på busstationen - det var en ensam man där i dag. Då kan man naturligtvis fråga sig, eftersom han satt helt allena, om han var alkoholist. Det bör vara allmänt känt att alkoholister ofta trivs flockvis. Då öppnas det två möjligheter:

1. Den personen jag såg som en alkoholist är alkoholist, men "ute" ur gänget.
2. Den personen jag såg som en alkoholist är ingen alkoholist, utan såg bara ut som en.

Båda påståendena kan vara rätt, men för detta blogginläggs enkelhet ser jag alternativ 1 som det rätta. Det fullständigt osannolika med denna alkoholist ska jag komma till nu.

När jag närmade mig busstationen hörde jag musik. "Skönt gung", tänkte jag och hörde att det var BWO:s Temple of love, en låt som med jämna mellanrum går för högtryck hos mig.

Jag närmade mig musikens epicentrum samtidigt som jag såg ovan omtalade alkoholist. Jag lade ingen särskild notis vid alkoholisten eftersom de verkar hänga där ofta. Vid denna tidpunkt hörde jag musiken väldigt väl och började fråga mig själv varifrån musiken kommer. Min första tanke var att BWO hade en spelning inne på toaletterna på Karlstads busstation, men den tanken avlägsnade sig ganska snabbt av förklarliga skäl.

Då upptäckte jag det.

Alkoholisten sitter alltså med någon sorts musikmakapär bredvid sig. Nämnda makapär slevar ur sig musik för fulla muggar. Jag blev lite chockad. Men egentligen är det bara häftigt. Å där var väl berättelsen slut.