Den förbannade julmarknaden

Just nu är jag så där trött som man bara blir när man går en längre sträcka för att besöka en julmarknad, travar runt på nämnda marknad och sedan går den längre sträckan för att komma hem från den förbannade julmarknaden. Eftersom jag inte genomför denna enormt seglivade och energikrävande process så ofta brukar jag inte vara så här trött.

Eftersom jag nyss refererade till julmarknaden som den "förbannade julmarknaden" kan man lätt tro att det kändes smått helvetiskt att besöka julmarknaden. Det ska verkligen sägas att jag inte hade några större förhoppningar inför besöket. Det hade i stort sett ingen annan heller. När jag nu tänker efter var det bara en ynka fjärdedel av det totala julmarknadssällskapet som ville besöka julmarknaden. Den fjärdedelen bestod av en person. Vi kan kalla henne för Anja Pärson. Oinvigda läsare tror nu att jag menar den riktiga Anja Pärson, det alpina undret från Tärnaby. Men så är det alltså inte. Jag, Johan Wissman (den rutinerade läsaren har stött på honom här förut) och Berbatov (har nämnts vid något tidigare tillfälle, dock under annat namn) ville inte besöka julmarknaden. På något sätt tedde det sig ändå så att vi följde med.

Julmarknadsbesöket kunde inte ha fått en sämre start. Termometern hade orkat sig upp till tiotalet graderna (knappast bra för julkänslan), snön lyste med sin frånvaro - och de skulle ha 20 spänn i inträde. När vi kom in på marknadsområdet börjades det. Folk överallt, hemslöjd överallt, korv, honung, glögg, stickade grejer, ponnyridning, smala trappor, mer folk, hutlösa ockerpriser, knäckklubbor, hemgjorda grytlappar, hembygdsföreningar från Värmlandsskogarna, lutfisk, mer folk, pensionärskör, lotter, nallebjörnar för dryga tusenlappen, delikatesspotatis och motorsågsskulptörer. Allt var där. Alla var där. Till och med Färjestads veteranback Fredrik Olausson och Sven-Ingvars-Ingvar.

Jag slog på stort och köpte allehanda ting för den nätta summan av noll kronor. Dagens skräll var Johan Wissmans inköp av en flaska blåbärsglögg. Berbatov höll likt jag själv hårt i slantarna medan Anja Pärson, hon som verkligen såg fram emot marknadsbesöket, tömde spargrisen och köpte två knäckklubbor för tolv kronor.

Praktfiasko, alltså? Inte då. Jag känner mig nöjd. Detta beroende på att julmarknaden infriade mina (lågt ställda) förväntningar. Ett stort minus är dock att jag efter allt gående har ont i båda hälarna, men det stoppar mig inte från att vara (för?) snäll med det sammanlagda julmarknadsbetyget.

Betyg: Nl Nl Nl