Nickes lillas utsände i tidningsvärlden

Känd bloggare tog i dag ett litet steg in i det som kallas för arbetslivet. När jag i eftermiddags gick till Värmlands Folkblad, ringde på sportredaktionens ringklocka och blev insläppt av min kontakt (vi är inte vänner; inte ens bekanta - jag och min kontakt känner bara till varandra) kände jag mig som en prao-elev. Och det var väl meningen med det hela, eftersom jag fick gå bredvid honom i dag.

Förutom att åka och handla journalistkäk samtidigt som det lyssnades till Radiosportens bevakning från de allsvenska fotbollsmatcherna "reddades" och korrekturlästes det sportsidor. Det som är synd med dagen på VF är att det inte finns någon mening med att surfa in på VF:s hemsida i morgon och läsa deras sportdel - jag vet ju redan vad som står i morgondagens tidning.

Jag hann byta några ord med VF-reportern som i går var på plats i Falkenberg när DIF spelade. Det var visst ingen höjdarmatch publiken bjöds på på Falkenbergs IP. "Härligt!" tänkte jag när han berättade om den dåliga underhållingen. Det är efter sådana matcher tre poäng känns så oerhört skönt! Jag tror vi fixar det här.