Kursstart med "Hey Baberiba"-feber

Kursstart innebär att man börjar en ny kurs. I dag var det just kursstart och i universitetets alla vrår och skrymslen var det folk. Naturligtvis hade ledningen inte tänkt till. Av någon anledning var fikahaket som låg närmast oss stängt. Bra att ha stängt den dag det är som mest folk på skolan. Briljant.

Men nu går jag händelserna i förväg en smula. Bussresan upp till skolan är värt ett omnämnande. Jag vet inte riktigt vad som hände, men det måste ha varit så att ett gäng fransmän i bussens bakre region förväxlade mig med Peter Swartling. De satt nämligen och sjöng under nästan hela bussresan. Jag körde dock inte Swartlingstilen. Jag var cool, tittade rakt fram och försökte lyssna på något annat.

På vägen mot kursstartslokalen sprang jag på en gammal bekant. Vi kan kalla honom Zonta, efter Formel 1-föraren med samma namn. Zonta är ett jäkligt häftigt namn, så det passar bra in på häftiga Nickes lilla. Det visade sig att jag och Zonta skulle till samma lokal - och således läsa samma kurs. Det var en överraskning. En glad sådan.

Kvart över åtta, när kursstarten skulle dra igång, var vi ungefär 15 stycken i lokalen. Kursledaren fick en chock, trodde inte sina ögon, men blev sedan upplyst om att resterande studenter skulle ramla in vid halv nio. Jag tänkte att det då skulle ramla in cirka 2o stycken till och att vi således skulle bilda en klass på ungefär 35 personer. Det kom fyra, fem stycken - sen var det stopp. Galet få!

Kursledaren berättade att hon hade jobbat på en skola i Degerfors. Hon berättade för de oinvigda att det mesta där kretsade kring fotboll. Efter fotbollen var det... eh, ännu mer fotboll. Och sen lite till fotboll. Jag satt och mös.

Sedan hade jag tur! Riktig röta! Med Zonta på min vänstra sida och en främling på min högra dito var det mannen till höger jag fick samtala med och presentera mig för. Jag hade inte så mycket intressant att berätta, men han hade desto mer att säga. Spel på elitnivå i basket, född i USA, boss för ett gäng människor på Skansen - och med i Hey Baberiba. Han var med (och pratade dessutom!) i ett avsnitt av Hey Baberiba. Och Uppdrag granskning. Men det var naturligtvis Hey Baberiba-storyn som intresserade mig. Uppdrag granskning (eller Operation granskning som min gamla samhällskunskapslärare sa under hela gymnasietiden, tänk att vi aldrig rättade honom) tittar jag inte på så ofta.