DIF störst som vanligt

Jag ville råka ut för en riktig funderare. En riktig überfunderare som man inte riktigt vet hur man ska tackla. Men eftersom jag inte råkade ut för storfunderingen kanske det inte är något att berätta om. Men det gör jag ändå.

Vad kunde bli lördagens största? Degerfors IF:s 100-årsdag (föreningen grundades den 13 januari 1907) eller Christinehamns BMS dubbla segrar i division 3 nordvästra Götaland? Om jag säger att DIF:s 100-årsdag förlöpte utan problem fattar ni vad som förstörde det som kunde blivit klassat som Tidernas Fundering.

Säsongens tredje seriesammandrag - i Borås - stod på programmet. Matcher mot serieledaren Mariestad och megajumbon Uddevalla (noll poäng och 0-32 i matchkvot före gårdagen) väntade. Efter tre timmar i minibuss utan varken mat eller dryck och en svängom i Borås (jag såg Borås Arena!) kände man sig inte i toppform. Jag kände mig dock på lite bättre humör när vi forcerade Boråshallens entré och såg den fina hallen som var full av badmintonspelare - men där skulle vi inte spela. Samtidigt som vår korpseries sammandrag spelades höll nämligen division 1-lagen igång - i den fina hallen. För övrigt samma hall som basketlegenden "Magic" Johnson spelade någon match i för M7 (eller Magic M7 som de då kallades) när basketfebern var som störst i Borås för några år sedan.

I stället för fina Boråshallens fräscha A-hall stuvades division 3-lagen in i ett sletet kyffe som skulle likna B-hallen. Läktaren räckte förvisso till - men att ta sig ner till golvet var förenat med livsfara. Den smala trappan var ingen trappa - den liknade mer en stege! Jag frågade Norsken om lutningen på trappan, och han uppskattade den till 75 procent. Den var hemsk.

Förlustsiffrorna i matchen mot Mariestad - 2-6 - ser rätt stora ut, men det var riktigt jämnt. Tyvärr hade bara jag och Propellerkoordinatorn (som inte längre är propellerkoordinator, utan servicekoordinator, men det tar vi någon annan gång) tresetsmatcherna på vår sida. De tre övriga tresetarna förlorade vi. Det var nära. Det var det. Skit.

Matchen mot mystiska Uddevalla - som inte kommer sluta sist i serien, så mycket kan jag säga - var ingen höjdare för vår del. Även där blev det stryk med 2-6. Det var bara att bryta ihop, försöka ta sig upp för steg... eller jag menar trappan, packa ihop och lämna Borås - med noll poäng.

Lördagens största: DIF:s 100-årsjubiluem. Grattis!