Squashdebuten avklarad

Jag känner mig ungefär som en mosad leverpastejskiva. En sådan vill man inte ha på smörgåsen. Så kom inte nära mig! Jag ska ta allt från början.

Det var i dag fruktansvärt kallt när jag cyklade till träningen. Temperaturen låg runt noll grader. Parentes: Om några månader, när det blir ännu kallare, tycker man att noll grader är rena rama sommaren, men nu känns det som att vistas på Grönland utan vinterjacka. Som tur var var jag sen, så jag kunde med gott samvete pinna på lite extra för att få upp värmen och således spara lite tid genom att värma upp på väg till hallen. Jag angjorde hallen och stötte på en träningskompis. Jag hann knappt hälsa innan han utbrast:

- Squash i dag!

Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag sa, men någon form av "jasså?" (ett negativt svar hur som helst) lämnade min mun. Hallå! Det är badminton vi sysslar med! Inför dagens aktivitet hade jag aldrig tidigare spelat squash, och jag kände mig inte så överdrivet sugen på att visa upp mina tillkortakommanden inom squash för Karlstads samlade badmintonelit.

Uppvärmningen gick jävligt dåligt, för att tala klarspråk. Jag lyckades inte lära mig hur bollhelvetet studsade och det kändes som om jag höll en smal pinne i stället för ett squashracket i handen. Snacka om Bambi på hal is.

Mina Christinehamnspolare Norsken och Mr 100 % hade i dag den goda smaken att tillföra träningen lite 0550-touch, och det var mot den förstnämnde jag fick utkämpa mitt livs första kraftmätning inom squashsporten. Resten är, som det heter, historia.

Jag vann några matcher, förlorade desto fler, men på något sätt kändes det som om jag gjorde framsteg, även på det taktiska planet. Att ta i för kung och fosterland betyder inte att man får ett överläge. Nej, det krävs ett välpolerat finlir för att man, mot en jämn motståndare, ska kunna avgå med segern. Nu ska jag inte ge mig i kast med någon djupgående analys inom squash, utan jag tror att jag sätter punkt här och nu.

För bloggens överlevnad kändes det bra att spela squash. När jag stod i receptionen med de övriga racketsvingarna och väntade på att få låna racketar kom jag på att jag stod inför en aktivitet som kunde ge ett bra bloggmaterial. Nu blev det inte så bra som jag hoppades på. Det hade blivit riktigt bra bloggmaterial om jag 1) hade spelat skiten ur allihopa första gången jag spelar squash, eller 2) hade förlorat alla matcher med 0-11 och knappt träffat bollen. Nu blev det ett mellanting - men ändå bloggmaterial.