Från alla Sveriges hörn
En från Umeå, en från Karlstad, en som om någon vecka ska flytta till Örebro och - ingen mer. Sommarens löpträning för badmintonklubben bestämdes lite huxflux under juni månad, men visst ska det väl komma någon från Kristinehamn någon gång? Ibland har jag varit ensam, ibland har vi varit två, ofta har vi - som i dag - varit tre pers. Det är inte så många med tanke på att två av de tre jag skrev om i början inte är särskilt aktiva inom föreningen, samtidigt som det minst behövs sex spelare för att ens genomföra en hel seriematch.
Hur många vi är kvittar mig dock. Att springa ensam är nästan bättre. Så man kan nästan bortse från det jag skrev några rader ovanför. Om man är ensam kan man springa hur långt, hur snabbt, hur fort och hur konstigt man vill.
Egentligen tycker jag nog inte om lagsporter överhuvudtaget. Om det ska fungera måste en jäkla massa fungera. Är ni med? I min sport kan man bara skylla på sig själv om det går dåligt (även om man titt som tätt försöker hitta ursäkter som att bollen, hallen, racket, luften och allt annat var dåligt - på samma gång). Dubbel är en liten lagsport eftersom man är två som spelar tillsammans - och det gillar jag inte. Eller ja, det går väl an, men jag funderar allvarligt på att överge dubbelspelet denna säsong. Vi får se.
Hur snabbt kan egentligen sex veckor gå? Grymt snabbt, menar jag! Jag är snart klar med jobbandet i sommar. De sex veckorna har snart gått - bara en kvar efter morgondagen. Sedan är det bara att vänta in stålarna. När det börjar rassla till i spargrisen känns verkligen mödan värd. För det är mycket möda nu, tycker jag. När jag kommer hem är jag alltid trött och hungrig. Jobbet är inte direkt något semesterparadis där man inte behöver lyfta ett finger för att göra nytta. Ibland krävs det att man tar i, även om det är rätt sällan. Det finns så himla många maskiner (som jag inte förstår mig på) som hjälper en. Men att varje gång hämta någon slags maskin när man ska lyfta något som inte väger 100 kilo känns en smula onödigt - och då får man lyfta själv.
Sex dagar kvar! Och bara två till helgens höjdpunkt (förlåt, Rederiet!).
Hur många vi är kvittar mig dock. Att springa ensam är nästan bättre. Så man kan nästan bortse från det jag skrev några rader ovanför. Om man är ensam kan man springa hur långt, hur snabbt, hur fort och hur konstigt man vill.
Egentligen tycker jag nog inte om lagsporter överhuvudtaget. Om det ska fungera måste en jäkla massa fungera. Är ni med? I min sport kan man bara skylla på sig själv om det går dåligt (även om man titt som tätt försöker hitta ursäkter som att bollen, hallen, racket, luften och allt annat var dåligt - på samma gång). Dubbel är en liten lagsport eftersom man är två som spelar tillsammans - och det gillar jag inte. Eller ja, det går väl an, men jag funderar allvarligt på att överge dubbelspelet denna säsong. Vi får se.
Hur snabbt kan egentligen sex veckor gå? Grymt snabbt, menar jag! Jag är snart klar med jobbandet i sommar. De sex veckorna har snart gått - bara en kvar efter morgondagen. Sedan är det bara att vänta in stålarna. När det börjar rassla till i spargrisen känns verkligen mödan värd. För det är mycket möda nu, tycker jag. När jag kommer hem är jag alltid trött och hungrig. Jobbet är inte direkt något semesterparadis där man inte behöver lyfta ett finger för att göra nytta. Ibland krävs det att man tar i, även om det är rätt sällan. Det finns så himla många maskiner (som jag inte förstår mig på) som hjälper en. Men att varje gång hämta någon slags maskin när man ska lyfta något som inte väger 100 kilo känns en smula onödigt - och då får man lyfta själv.
Sex dagar kvar! Och bara två till helgens höjdpunkt (förlåt, Rederiet!).
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home