Känd bloggare på bröllop gjorde fotbollskupp

När klockan närmade sig sju tidigare i kväll (lördag) hade jag svårt för att sitta still och samtidigt inmundiga bröllopstårta. Jag hade dessförinnan bevittnat en fin vigselceremoni och ätit förrätt, huvudrätt och efterrätt. Med stormsteg närmade sig matchstart (19.30) mellan DIF och Ljungskile på Stora Valla. Jag tänkte att jag inte kunde leva på torra sms-rapporter från en så viktig match.

Bröllopet hölls som av en slump mellan Kristinehamn och Degerfors - i Björneborg. Några minuter efter sju insåg jag det livsviktiga i att se matchen. På något sätt lyckades jag och min bror kuppa (vilket kvällstidningsord!) oss till Stora Valla. Till alla viktigpettrar och Magdalena Ribbing-frälsta som anser att vi gjorde helt fel som lämnade ett bröllop för en fotbollsmatch vill jag säga följande: Inte ens vår egen mormor märkte att vi var borta i två och en halv timme. Brudparet hade fullt upp med de övriga 70 gästerna. Varken jag eller min bror var således någon av de viktigaste inventarierna.

I god tid - det är inte alls långt mellan Björneborg och Degerfors - nådde vi Stora Valla och kunde i godan ro lösa entré och hedra Gunnar Rydholm. Min klädsel matchen till ära? Kostym. Det här var nog första och enda gången jag gick på fotboll i kostym. Det kändes förvisso en smula högtidligt, men mest kändes det skumt och ovant att glida runt i slips och andra plagg man bär väldigt sällan.

Matchen, då? 1-0 (Andreas Drugge) blev 2-0 (Drugge igen) som blev 3-0 (Tobias Solberg) till DIF innan Nervositeten med stort N slog sig in i DIF-spelarnas hjärnor. Kanske inte så konstigt eftersom de inte har haft ledningen med tre mål sedan typ Norge var svenskt. Som tur var kom aldrig Ljungskile närmare än 3-2 och således tre monstruöst viktiga poäng bärgade. Vi är fortfarande sist, men lördagskvällens match visar att DIF i allra högsta grad lever.

Efter matchen blev det färd till Björneborg för fortsatt bröllopsfirande. Hur många som märkte att vi var borta i två och en halv timme? Jag tappade räkningen när jag kom till noll.