Den där (E)-typen

Var det bara jag som ville dra filten rejält över huvudet när E-type uppträdde i Sommarkrysset i lördags? Det mesta var förvisso bra - men det blev ändå pannkaka. Varför det blev pannkaka beror på vad E-type inte kan/får sjunga i sina låtar. Det är ju allmänt känt att E-type inte kan/får sjunga refrängen i sina låtar. Ta i stort sett vilken E-type-låt du vill. Lyssna på den och du märker att E-type bara tar hand om verserna.

I Sommarkrysset var han bra sugen på att ta i för kung och fosterland i refrängen i True believer. Man såg hur han var på väg att brista ut i sång - men i sista sekunden värjde han sig. I stället vecklade han ut sin teleskoparm och förde mikrofonen till publikens ansikten. Han ville få dem att sjunga eftersom refrängen han själv inte kan/får. Det gick allt annat än bra, tycker jag. Sådant fungerar bara på Allsång på Skansen när valfri folkkär svensk artist sjunger folkkär vaggvisa från 1904. Då blir Gun, 76, sugen på att brista ut i sång. Inte när E-type står och headbangar framför en.

Mer E-type. I dag gjorde jag första dagen på sommarjobbet. Under eftermiddagen uppenbarade sig en varelse som var fruktansvärt lik E-type. Eller ja, det var mest hans enorma hårsvall som påminde om E-types dito. Det flög dock inte omkring lika mycket som E-types. Detta eftersom personen på jobbet behagade ha på sig en keps i ett försök att minska volymen en smula.

När E-type-mannen stod och lagade en maskin jag inte alls förstod mig på ville jag att kepsen skulle ramla av så att frisyren fick fritt svängrum. Dessvärre satt kepsen som gjuten. Det var lite synd. Det hade varit roligt om den hade ramlat av. Sådant kan man roa sig med att hoppas på under sin första arbetsdag.