Tillbaka till 1800-talet

Jag öppnar porten försiktigt och ljudligt. Allt för att göra tjejerna som står utanför uppmärksamma på att de måste flytta på sig om de inte vill ha en dörr över sig. Det gör de.

De frågar om jag vet portkoden. Jag säger nej. "Jag använder nyckeln", säger jag. "Jaha, du kör den stilen", säger en av tjejerna. För ett ögonblick får jag för mig att de tror att jag ljuger när jag säger att jag inte vet om portkoden.

- Vi ska bara hälsa på en väninna, säger en av tjejerna.

Stopp, stopp, stopp. Stopp! Jag tappade fokus totalt. Sa hon väninna? Hon kunde ha använt tusen andra ord. Som kompis, vän, bekant eller polare. Men nej, hon väljer väninna. Jag trodde inte att personer i arbetsför ålder använde ordet väninna. Det luktar mellankrigstid, tidigt 1900-tal, ja, till och med 1800-tal.

Jag höll upp dörren och lät dem gå in. Så nu sitter de säkert hos sin väninna och diskuterar den nyligen utfärdade folkskolestadgan eller hur stilig den där Karl XIV Johan egentligen är. 1800-talssysslor, kort och gott.