onsdag, juli 28, 2010

En enkel Neapel-Stockholm

Jag känner mig lite som en grånad maffialedare från Neapel under 1940-talet när jag nu tar till dessa starka ord:

Han måste bort.

Precis som otyget med att tala i termer av veckonummer istället för datum måste Anders Lundin bort - och det nu. Som jag befarade i gårdagens kortare skrift har han inte lagt av med sina "in da house"-yttranden. En mycket observant läsare gjorde mig uppmärksam på att herr Lundin smög in ett "in da house" i går också.

I förmiddags letade jag upp ögonblicket på SVT Play - och det var ingen dålig "in da house" han drog av i samband med att Jasmine Kara tackade för sig. Det kändes som "Jasmine Kara... IN DA HOUSE!" Obekräftade rykten gör gällande att till och med Gustav II Adolf för en sekund skakade till liv i sin grav i Riddarholmskyrkan när Lundin gapade.

Nu gäller det att bara hitta någon ersättare.

Måns Zelmerlöw.
Håkan Hellström.
Bo Lundgren.
Patrick Ekwall.
Stefan Holm.
Caroline af Ugglas (kan likställas med att ta "vem som helst".)