torsdag, maj 15, 2008

Helt hysteriskt

Vem är Björn och vem är Benny och andra intressanta mysterier är en av de mest hysteriska böcker jag någonsin jag har läst. Författarna Fredrik Lindström och Hasse Pihl tar i boken upp 28 mysterier man som helt vanlig människa kan tänkas fundera över.

Vem är Björn och vem är Benny?
Varför tittar människor på tv-program de egentligen tycker är dåliga?
Hur vet man om man är utbränd?
Varför sparkar män på däcken när de inspekterar en bil?
Varför berättar man egentligen Bellmanhistorier?

Listan på intressanta mysterier kan, som ni ser, göras lång.

Ett av mysterierna jag hittills har fastnat lite extra för är varför Sverige gick under som stormakt. Lindström och Pihl inleder sin redogörelse för detta mysterium med det trettioåriga kriget, som rasade under 1600-talet. För att göra det hela begripligt även för de som inte heter Harrison eller Lindqvist i efternamn väljer Lindström och Pihl att likna det trettioåriga kriget vid en hockeyturnering. Redan där börjar det hysteriska i soppan. Titta bara här hur de skriver:

Sverige gör ett lyckat inträde i turneringen i en match mot Preussen. Motståndarlaget får nämligen matchstraff vid ett tidigt skede när man gör ett komplett misslyckat byte och ertappas med för många man på isen (12 000 stycken). Svenskarna visar en fantastisk lagmoral och slår Sachsen-Lauenberg med 4-3 (efter förlängning) i en tät och välspelad match, särskilt med tanke på att hela andraformationen ligger svårt sjuk i skörbjugg.

Gustav II Adolfs trupper möter sedan Tjeckien i Böhmen i en direkt avgörande match om en finalplats. Man chocköppnar med att avrätta ett halvt kavalleri och tar deras förstafemma som krigsfångar. Ändock leder tjeckerna med övertygande 6-0 i första periodpausen. Jan Banér skriver hem till riksrådet: "Vårt passningsspel är närmast obefintligt, och anfallarna följer inte med hem."

Och på det viset - med massor av idrotts- och hockeytermer - fortsätter hela det mysteriekapitlet. Sverige får till slut möta Tyskland i "final", där Gustav II Adolf skjuts på nära håll. Tyskland vinner, trots att Carl Gustaf Wrangel, enligt författarna, "inlägger formell protest till sekretariatet, hävdar att skytten var offside och att de dessutom hade två saxiska sändebud i målgården".

Som sagt: en smått hysterisk bok. Klart läsvärd.